När en FSC-certifierad skogsägare vill avverka eller göra andra stora förändringar i skogen ska de som berörs få möjlighet att lämna synpunkter. När det gäller renbetesområdet så görs en samplanering eller samråd. Kulturmiljöer och områden som välanvända stigar är exempel på miljöer det är viktigt att ta hänsyn till.

De sociala värdena som FSC omfattar är av många olika slag och kan bland annat vara:

  • Lokalsamhällen som nyttjar skogen
  • Arbetare som arbetar i skogen och som ska ha bra arbetsvillkor
  • Urfolk som har rättigheter till att använda skogen
  • Friluftsliv som nyttjar skogen
  • Hänsyn till platser som är viktiga historiskt och kulturellt
  • Och alla människor som har en skog i sin närhet

Ett socialt ansvarstagande skogsbruk skapar möjlighet för människor och lokalsamhällen att ta del av skogens nyttigheter. Det stärker ett lokalt engagemang och främjar ett långsiktigt skogsbruk. Genom samverkan med lokalsamhällen minskar risken att skogsbruket ger negativa sociala, miljörelaterade eller ekonomiska effekter för de berörda.

Urfolkens rättigheter ska respekteras. Samplanering och samverkan är viktiga medel för en samexistens mellan renskötande samer och skogsägare.  

De som arbetar i skogen och i förädlingen av skogsprodukter ska också ha bra arbetsvillkor.

Renskötande same

Samernas rättigheter inom FSC-certifierat skogsbruk i Sverige

Krav på samverkan mellan renskötseln och skogsbruket som bygger på FN:s urfolksdeklaration.

Det utökade samråd som vi kallar samplaneringsprocessen har införts i standaren för att förbättra förutsättningar för samexistens mellan skogsbruket och den samiska renskötseln, samt stärka den samiska renskötselns inflytande och villkor. Stegen i samplaneringsprocessen bygger på FPIC: Free, Prior and Informed Consent, eller på svenska: på förhand givet, fritt och upplyst samtycke, som kommer ifrån urfolksdeklarationen (UNDRIP).

Ren i Jokkmokk
I FSC:s standard för skogsbruk i Sverige finns regler som rör urfolks rättigheter. Reglerna finns för att förbättra förutsättningar för samexistens mellan skogsbruket och den samiska renskötseln och bygger på en samplaneringsprocess. På så sätt stärks den samiska renskötselns inflytande och villkor. Samplaneringsprocessen bygger på FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP) och principen om på förhand givet, fritt och upplyst samtycke (FPIC: Free, Prior and Informed Consent). I FSC-standarden för skogsbruk i Sverige finns reglerna om urfolks rättigheter under Princip 3. För renskötsel i koncessionssamebyarna gäller samverkan med skogsbruk enligt Princip 4 i FSC:s standard för skogsbruk i Sverige, där koncessionssamebyarna definieras som berörda intressenter.
Flygfoto över Abisko
Mostphotos
Den certifierade skogsägaren förväntas ha samverkan för områden som är viktiga för lokalsamhället. För områden som identifieras som särskilt viktiga kan det bli aktuellt med samråd, en formaliserad form av samverkan.
Cyklar genom skogen
Mostphotos
Skogen är en omistlig plats för friluftsliv och rekreation. Den markägare som väljer att certifiera sin skog förbinder sig att följa de regler som finns i FSC-standarden. Här hittar du några exempel på hur den FSC-certifierade skogsbrukaren aktivt främjar friluftslivs- och rekreationsintressen

FSC:s internationella arbete

Vi samverkar med ideella organisationer, länder och partners i FSC:s nätverk och utvecklar den sociala dimensionen i FSC. Exempel på arbetsområden:

  • Ge råd och stöd till mindre producenter eller kooperativ för att underlätta FSC-certifiering
  • Ge råd och stöd till nationella kontor och certifierare i frågor som rör urfolk eller lokalsamhälle
  • Stödja forskning och samarbeten som bidrar till att förbättra levnads- och arbetsförhållanden för skogsarbetare.
  • Urfolksrättigheter och introduktionen av FPIC (på förhand givet, fritt och upplyst samtycke) i FSC-systemet. För att bättre kunna arbeta med dessa frågor finns en permanent urfolksommitté knuten till FSC. FSC har också varit med och skapat FSC Indigenous Foundation.