Samplaneringsforum 2025
För fjärde gången arrangerades FSC® Samplaneringsforum som i år hölls i Arvidsjaur den 13-14 augusti.
Fler deltagare än någonsin tidigare var anmälda. Deltog gjorde 22 representanter från 15 samebyar, 35 representanter från 6 skogsbolag och en representant från Svenska Samernas Riksförbund (SSR). De övriga deltagarna utgjordes av revisorer, en representant från Skogsstyrelsen, personal från FSC Sverige och FSC International, FSC granskningskommitté samt processledare.
| Tidigare FSC Samplaneringsforum har hållits i Bräcke (2024), Åsele (2023) och Gällivare (2023). Läs mer om samplaneringsprocessen och tidigare samplaneringsforum på se.fsc.org/samplanering |
Samplaneringsforum 2025 var uppdelat i en dag inomhus där vi gjorde gemensamma övningar med syfte att underlätta samplaneringsprocessen. Vi diskuterade bland annat hur tillit byggs och vad det innebär att ha ett landskapsperspektiv och om det finns behov av att öka förutsägbarheten kring vilka hänsyn skogsbruket kommer att ta till renskötseln.
Exkursionsdagen
Den andra dagen var vi ute i skogen för att se på och diskutera renskötselanpassat skogsbruk kopplat till contorta, rutor, föryngringsavverkning, gallring och röjning. Värdar för exkursionen var Sveaskog i samarbete med Östra Kikkejaure och Ståkke sameby.
Besök till en contortaplantering
Vi stannar på en skogsväg där det växer contorta på ena sidan och en traditionell tallskog på andra. Karl Tiger, samrådsansvarig på Sveaskog berättar att båda skogarna är närmare 40 år gamla.
Sveaskog har en pågående dialog att avveckla contortabestånden som ligger i områden där det bedrivs renskötsel. I området vi befinner oss i är det Patrik Lundgren från Östra Kikkejaure sameby och Stig Lundmark från Sveaskog som för dialog. Det handlar om att hitta balansen, ha en lång planeringshorisont för båda parter och arbeta utifrån ett landskapsperspektiv säger Karl.
Ur ett renskötselperspektiv är contortaskogen svår att ta sig fram i, förekomsten av hänglav är mindre och marklav näst intill obefintlig på grund av att tallarna växer tätare och begränsar solljuset att nå marken. – Avvecklingen av den här skogen har påbörjats men det tar kanske 8-10 år innan den är borta och då tar det ytterligare omkring 60-70 år innan vi ser en uppvuxen skog igen berättar Patrik.
Ur skogsbrukets perspektiv växer contorta snabbare än svensk tallskog och att avverka contortaskogen i förtid innebär att bolaget förlorar tillväxten. Håkan Sars, skoglig specialist med inriktning rennäringsfrågor på SCA, berättar att contortatallen har en tillväxt som är omkring 30-40 procent högre än svensk inhemsk tall beroende på förutsättningarna och SCA har som målsättning att ha 15 procent contorta i sitt innehav, vilket också är vad man har i dagsläget. Han tillägger att det finns många marker som skogligt är lämpligt för contorta, vilket innebär att det är en viktig fråga att i samråden diskutera lämpliga objekt i dialog med samebyarna. På det viset kan vi undvika att nyttja contorta i områden som är särskilt viktiga för renskötseln.
Rutor
I området vi besöker har 6 av 19 hektar avverkats i rutor, vilket kvalificerar som anpassat brukande. I det här fallet har Sveaskog och samebyn resonerat att skogen som inte är avverkad ska påskynda återväxten av hänglav bland de nyplanterade träden.
| Om anpassat brukande Alla FSC-certifierade skogsägare avsätter minst fem procent av sin produktiva skogsmark till naturvård. Det krävs också att ytterligare fem procent av den produktiva arealen är identifierad för anpassat brukande eller avsättning. I områden med anpassat brukande ska huvudmålet vara att bevara eller utveckla naturvärden eller sociala värden. Enligt FSC-standard för skogsbruk i Sverige får skogsägaren max ta ut 50 procent i ett område vid åtgärd. |
Föryngringsavverkning
En skogsmaskin är i gång vid nästa stopp och vi får en säkerhetsgenomgång. I området vi besöker har en kalavverkning genomförts på ena sidan ner mot Piteälven.
Sveaskog och Ståkke sameby har under samplaneringen kommit fram till att i anslutning till föryngringsavverkningen ta ut ungefär vart fjärde träd för att öka ljusinsläppet på marken för att gynna marklaven. De diskuterar fortfarande om de ska göra en andra avverkning och lämna fröträd.
– För oss är det viktigt med sammanhängande skogar som vi kan föra renarna genom, annars riskerar vi att renarna tar sig över Piteälven till nästa sameby säger Kjell Larsson från Ståkke sameby.
Grot
Vårt fjärde och sista stopp var till en plats där Sveaskog röjt och lämnat kvar olika mängder med grenar och toppar, som kallas grot inom skogsbruket.
– Under vintern gräver renarna efter marklav under snön. Renarna har ett fantastiskt luktsinne som kan känna av att det finns marklav så djupt som 70 cm under snön men om det ligger för mycket grot ovanpå blir det mycket svårare för renen att komma åt laven berättar Kjell.
Grotet har inte mycket värde för skogsbruket om det inte ligger i närheten av en anläggning som kan använda det för energitillverkning. I ett område hade Sveaskogs entreprenörer placerat merparten av grotet där skogsmaskinen körde, i ett annat var det bortforslat och i ytterligare ett hade det lämnats kvar.
Vi på FSC Sveriges kansli uppskattar att så många deltog i samplaneringsforumet i Arvidsjaur. Det blev ett tillfälle för nya kontakter och samtal. – Utifrån vad vi hör från deltagarna är det många som tycker om övningarna både inomhus och utomhus. Det är en utmaning att hitta en balans som tilltalar de flesta, men många uppskattar att träffa alla deltagare och bygga relationer, säger Beatrice Jansson, kvalitets- och partneransvarig på FSC Sverige.
Avslutningsvis frågade vi några deltagare om vad de tycker att samplaneringsforum bidrar till.
– Det är viktigt med en löpande dialog och att öka kunskapen om behov och förutsättningar hos båda parter. Det vi från renskötselns sida behöver nu är att se ett skogsbruk som möjliggör fortsatta betesmöjligheter i praktiken och då är det viktigt att vara ute i skogen på exkursioner tillsammans där både goda och dåliga exempel lyfts fram, säger Anna-Maria Fjellström från Luokta Mavas sameby.
– Samplaneringsforum är en bra arena att träffas mellan skogsbolag och samebyar för att diskutera lösningar, lära av varandra och lyfta goda exempel, säger Karl Tiger, samrådsansvarig på Sveaskog.